varför kan man då undra...
jo för vi har bestämt att denna helg så skall det ske... klinkersgolvet i kök och hall skall läggas - och om jag får min vilja igenom så är det även det som kommer att hända *ler*
Vi skall även få in sista spånskivorna och upp dem till andra våningen....(detta utan att skräpa ner i hallen där vi lägger golv...??).
vi skall få in taket (panelen) och lägga den i vardagsrummet (åter igen utan att skräpa ner hallen).
vi skall lägga taktegel på förrådet.....
Köra lilla E till Mulle......
Låter det som vi har hela helgen utstakad?
Kan man kanske säga...
Mina kollegor undrar ofta om hur jag orkar? Jag jobbar 100%, har 3 barn varav 2 har aktiviteter, lagar mat, handlar, tvättar osv osv... bor i husvagnen samt hjälper P med huset...
Och helt ärligt kan jag säga att om jag inte hade haft huset på G så hade jag inte orkat jobba 100% (och detta i ett landskap med ca 45 andra personer). Men huset är min injektions spruta.... När jag går in i huset efter en jobbig dag på jobbet så är det precis som att den suger ut det trötta och irriterade och tillför glädje, harmoni och ro..... Jag kan sitta i huset och bara njuta....
Jag har nog aldrig mått så bra som jag gör nu... (dock e jag trött.. nästan sjukligt trött) men mår bra ändå..... (låter konsigt jag vet... men vet inte hur man skall förklara det).
Det jag möjligen har lite ågren för är att jag inte har lika mycket tid med lilla E....stora J och mellan L.... men å andra sidan så bygger vi vårt gemensamma hem.... som vi skall bo i tillsammans.. på ett underbart lugnt ställe.....
Men självklart är jag helt fokuserad på att komma in i huset... jag verkligen längtar över att vara där inne och sitta i köket och titta ut..... över dammen, över åkern nedanför...
Sedan så måste man självklart försöka hinna göra annat med.. och inte bara bara bygga...
så igår så körde jag ner stora dottern till hennes och hundens agility träning... och vad jag blev imponerad - av dem båda två..... Nu skall man veta om Tyson att han är en bjäbbig bjäffig "dum" japansk spets.... men samtidigt så är han snäll och väldigt tillgiven. Är han borta och jag inte är med så är han väldigt trogen sin förare... vilket betyder att han får aldrig se mig... för då piper han till mig.. till Js förtret.....
Tog lite bilder -tyvärr lite mörkt men ni får föreställa er vad jag fick se - från bilen för att Ty inte skulle se mig...*ler*
Nä nu skall jag strax gå hem .. för att tömma hall och kök - dammsuga... och vem vet.. jag kanske hinner prima en gång ikväll? det vore det ultimata....
ha en underbar kväll och helg..
Kram
Ina
0 kommentarer:
Skicka en kommentar